Tillbakablick o reflektion
Hörde ni,? jag har lust att skrika det rakt ut så alla hör!! Att varje dag få vakna o känna detta underbara lugn trodde jag inte var möjligt för mej att få uppleva i detta liv. Lugnet finns utan hjälp av tabletter eller alkohol. Härligt, ja ett mirakel, ett under har skett menar moder som är säker på att han där uppe äntligen gjort sin plikt.
Det är så mycket som blir lättare när kaoset lagt sej. Alla intryck faller på plats, närvaron ja så mycket enklare att leva o att möta det som sker. Trygg helt plötsligt o jag börjar kunna lita på mej själv. Att jag klarar saker o att jag gör det bra. Haleluja, så känns det faktiskt o jag känner sån tacksamhet och ödmjukhet inför det. Jag hoppas verkligen att aldrig hamna så djupt ner igen som jag var förra året. När jag mått dåligt har jag skrivit en del dikter som jag aldrig visat för nån. Jag tittade igenom dem idag o det får magen att knyta sej. Vilken tur att jag stod ut o att det var så många som hjälpte mej med det. Tänker lägga ut en här som jag skrev när allt var som svartast.
Resan
längtan att följa din väg
blir så stark
fumlar här nere
finner ej mark
tanken att resa
fyller min hjärna
Biljetten i lådan
kan jag ej längre fjärna
Hoppas då att vi möts
du o jag
där friden o lugnet
finns varje dag
Orkar nog inte
så länge här till
förlåt att jag sviker
det är inget jag vill
Älskar er alla
av hela mitt hjärta
men lider så
av ångestens smärta
vi ses tillslut
nånstans
tills dess, lev ditt liv.
CJ 20100820
Ja, så kändes det, totalt hopplöst allt här på jorden. Så förstå vilken lycka att ta sej ur det svartaste svarta!!
Ett liv kan få börja så smått. Livet öppnar sej för mej, där det finns vänner som väntat kvar trots att jag tidigare inte orkat hålla kontakten. I söndags var jag och Fredrik till Tranås där vi träffade hela familjen Mac. Det var så underbart att träffa alla igen! Nu ska jag hålla kontakten så mycket jag kan i fortsättningen!
Allt kan bara bli bättre nu.......
