carjo

Fast jag har allt tänt många fler än så. För det är verkligen mysigt med det levande ljuset. Å inte behöver jag oroa mej för att lämna rummet de brinner i, då jag lever i en fin kåk med öppen planlösning. Jag har ständigt kontroll över allt som är mitt. Skönt det, för en kontrollfreak som mej.

Igår när jag kom hem var allt kolsvart o totalt strömlöst. Panik!!! Nu förstår jag att jag är snuskigt beroende av MSE. Det visade sej att en gren hade fallit ned på en ledning.Tur att jag fick våldgästa Karin på fredagskvällen. Tack för du ställer upp! Som tur var fick jag strömmen åter framåt kvällen. Men det var lite småkallt att krypa ner mellan lakanen. ..burr...

I dag har jag haft stora skottar dagen! Det verkar som att snön har kommit för å stanna, så det börjar bli en vardags sysselsättning att skotta både hit o dit. Vardag är oxå att åka till Lundby, för å träna o relaxa lite. Rätt ok vardag att ligga där i bubblet eller sitta i den varma ångan som tinar upp kroppen. På köpet blir man ren oxå o det är ju bara en bonus.

Att åka iväg o lämna mina tre älskade navelludd är förknippat med att ta en stor risk. Jag försöker förutspå vad man kanske kan tycka är kul att hitta på, om jag var som dom. Soppåsen den är eftertraktad, så därför står den alltid i onåbart läge. När jag är hemma ligger alla tre som utslagna latmaskar i sängen o lyfter knappt på ögonbrynen. Men när "katten är borta" hittas det på det ena efter det andra. I går hade dom varit på bordet o släpat ner en hel klase bannaner o ett nät fullt med clementiner. En banan o ett äpple var uppätna MINST! Trodde inte det var apor jag hade. Skala banan kan de i alla fall.



I dag när jag kom hem hade de lyckats ta sej in i skafferiet o rivit ut allt som ska vara i. En full kakburk var uppburen i soffan o där vittnar smulorna om en riktig kakfest. Ja vad ska man säga...fy förståss, men inte hjälper det. Tur jag älskar dom trots allt!