Låt oss alla en gång mötas....
...så sjunger Christer Sjögren för min lilla mamma på en sal på lassarettet. Hon har gått ett öde till mötes som jag inte önskar min värsta ovän. För drygt en vecka sen fick mamma nämligen en stroke. Infarkten satte sig i det största kärlet i hjärnan o har orsakat henne stor skada.
Förlamning, sväljsvårigheter o talförmågan är borta. Trots allt ser, känner, o förstår hon vad vi säger. Jag vet inte vad som varit bäst....för mamma är detta nog som att vara fången i sin egen kropp...det verkar som läget går upp för henne succesivt och det här är inte min mammas vilja det är jag helt säker på.
Att bli liggandes på detta sätt skulle då verkligen vara en mardröm. Jag har varit hos henne i igår o idag på morgonen innan jag åkte till skolan. Det var med tårar i ögonen som bilresan till Linköping rullade fram. Det är beklämmande att se henne så...
Hon som så troget trott på sin Jesus Kristus, varför är han inte barmhärtig mot henne?? Jag är helt säker på att det är vidare hon vill nu..
Det grämer mej att jag inte varit hemma hos henne sen födelsedagen. Det hjälper ju inte nu i och för sig, så kanske är det ingen ide att skuldbelägga sig. Inte till någon nytta alls...
Vi var många hemma den där dagen, nästan så man tror att folk kände på sig att det var sista födelsedagen. Sista födelsedagen hemma i alla fall. Jag är glad att jag tagit många fina bilder på oss tillsammans o på mamma. Hon var glad denna dagen -89 års dagen.
Förlamning, sväljsvårigheter o talförmågan är borta. Trots allt ser, känner, o förstår hon vad vi säger. Jag vet inte vad som varit bäst....för mamma är detta nog som att vara fången i sin egen kropp...det verkar som läget går upp för henne succesivt och det här är inte min mammas vilja det är jag helt säker på.
Att bli liggandes på detta sätt skulle då verkligen vara en mardröm. Jag har varit hos henne i igår o idag på morgonen innan jag åkte till skolan. Det var med tårar i ögonen som bilresan till Linköping rullade fram. Det är beklämmande att se henne så...
Hon som så troget trott på sin Jesus Kristus, varför är han inte barmhärtig mot henne?? Jag är helt säker på att det är vidare hon vill nu..
Det grämer mej att jag inte varit hemma hos henne sen födelsedagen. Det hjälper ju inte nu i och för sig, så kanske är det ingen ide att skuldbelägga sig. Inte till någon nytta alls...
Vi var många hemma den där dagen, nästan så man tror att folk kände på sig att det var sista födelsedagen. Sista födelsedagen hemma i alla fall. Jag är glad att jag tagit många fina bilder på oss tillsammans o på mamma. Hon var glad denna dagen -89 års dagen.
Mamma 89 år ung
Mina kära syskon o mamma, det är bara Håkan som saknas tyvärr.
Det skrämmer mej att livet är så oerhört skört. Ena sekunden är det si o nästa är det så, o inget kan man göra åt det. Då skulle det ju ändå vara en tröst att veta det som mamma är så säker på...
Att vi alla en gång mötas....
Hoppas hon har rätt!!!!
Det skrämmer mej att livet är så oerhört skört. Ena sekunden är det si o nästa är det så, o inget kan man göra åt det. Då skulle det ju ändå vara en tröst att veta det som mamma är så säker på...
Att vi alla en gång mötas....
Hoppas hon har rätt!!!!
Kommentarer
Trackback
